Av: Båt-Liv
Svandamskolan, 4a
Visa början på historien

B-02-comboLångt, långt bortom horisonten ligger en gömd ö som heter The Reef. Det är en tropisk ö där dygnet bara har fyra timmar och det händer mycket märkliga saker. Det lömska revet som omger The Reef har lett till hundratals skeppsbrott och nästan ingen har lyckats att ta sig ända fram till ön på egen hand. Förutom syskonparet Jim och Jill. Under dammråttor och flyttkartonger hittade de en karta på gammelfasters vind och med den mystiska kartans hjälp lyckades de på något obeskrivligt sätt ta sig förbi det livsfarliga revet. Väl framme på ön hade de turen att träffa en vänlig tant som hette Elsa. Tant Elsa ville hjälpa syskonen och lät dom bo i en koja bakom

B-Solo-06-pirate Lobster Bobs strandbar på den östra sidan av ön. Men av någon anledning ville tant Elsa absolut inte att Jim och Jill skulle prata med Lobster Bob. Jim och Jill förstod inte varför, eftersom de tyckte att Lobster Bob verkade vara en trevlig prick. En natt när fullmånen lyste klart väcktes syskonen av röster precis utanför kojan där de låg och sov.
Jim och Jill låg knäpptysta och lyssnade på en hes röst som lät nästan som en viskning.
– Det är ju galet att tro att den gamla sagan är sann.
Du menar att piratkaptenen Bamboo Jack verkligen skulle gömt sin fantastiska skatt uppe i bergen och att det finns
B-Solo-03-elsa en karta som visar exakt var den ligger?
En kvinnas röst, som lät precis som Tant Elsa, svarade
– Du vet lika väl som jag att det är sant.
Här hittar man guldmynt var och varannan dag och om nätterna sjunger vinden fortfarande om Bamboo Jacks alla erövringar. Den hesa rösten lät inte helt övertygad.
– Det där var ju trehundra år sedan.
– Ja visst, fortsatte kvinnan, men på den här ön står tiden still. Och kartan är äkta, jag har själv sett den med egna ögon. Det var tyst en stund, sedan svarade den hesa rösten.
– Om det är som du säger kan vi inte låta dom behålla kartan. Det finns bara en sak att göra.
– Ja, svarade kvinnan, men vi får vänta till gryningen. Det är för mycket som rör sig i skuggorna på natten.
Jill och Jim låg stilla bredvid varandra och hörde hur de båda figurerna försvann bort på stranden. Efter en stund viskade Jill
– Skynda dig Jim. Nu måste vi …

Skynda dig Jim, vi måste här ifrån!
Jim och Jill sprang ut till stranden men där stannade Jim. 
-Vad gör du?, frågade Jill.
-Hur ska vi göra för att komma härifrån?, svarade Jim.
Ingen av dom sa nånting, men plötsligt kom Jill på en idé.
-Jag vet, kartan!
-Vilken karta?
-Den kartan som ledde oss hit! Kommer du inte ihåg den.
-Jaha, den kartan. Vad är det med den?
-Den ledde ju oss hit, du borde den ledda oss hem.
-Bra idé Jill, sa Jim. 
Jill drog fram kartan ur jackfickan och dom började gå.
När dom hade gått en liten stund hörde dom någonting. Det var som ett krafsande. Och i nästa sekund var dom omringade av små dvärgar. Dom var kortare en ett ben men längre en en arm och nästan alla hade skägg. Dom började att dra i deras kläder tills dom gick sönder. Men en av dvärgarna rev sönder Jills ficka där kartan låg och plötsligt blev alla dvärgar blev helt stilla. Men sen sprang alla dvärgar till skogs. Jim och Jill blev skrämda men var tvungna att fortsätta. När det äntligen kom fram fanns det en grotta där, men det möttes det av en överraskning, tant Elsa och en stor och kraftig man stod i grottöppningen. Dom hade ett läskigt utryck i ansiktet.
-Tant Elsa, sa Jim. Vad gör du här.
-Och vem är det där, sa Jill och pekade på manen bredvid Elsa.
-Ge oss kartan, sa  tant Elsa och sträckte fram handen.
-Varför, sa båda samtidigt.
-Ge mig den bara, jag lovar att det kommer bli bra.
-Nej, sa Jill bestämt.
-Jaså inte det, då så. På dom!
Plötsligt kom minst tio papegojor från alla håll och kanter.
Jim och Jill sprang så fort dom kunde och gömde sig bakom ett ihåligt träd.                 
 Men Jill märkte ett konstigt jack i trädet. Han kände på jacket och plötsligt öppnade sig trädet. Utan att tänka sprang Jim och Jill rakt in i öppningen. Dom föll och föll, det kändes som om dom aldrig skulle slå i marken. Dom hörde Tant Elsas skrik där uppifrån och plötsligt slog dom i marken, men det gjorde inte ont. Dom såg sig omkring och insåg att dom var tillbaka i gammelfasters vind. Dom sprang ner till gammelfaster Jack och berättade allt som hänt.
-Ni har upptäkt de land jag en gång upptäckte, sa faster Jack.
-Vad menar du, sa Jim.    
-Jag ska berätta något som jag borde ha berättat för länge sen. Det var år 1957, jag var en harmlös pirat på dom sju haven. 
-Vänta, sa Jill, är det du som är….Bamboo Jack.
-Det stämmer, jag upptäckte ön av en slump. Jag var på väg till Italien men så blåste det upp till storm. Vår båt drogs in på the reef och jag tog över ön. Men en dag hittade jag ett ihåligt träd med ett konstigt jack i. Jag kände på jacket och plötsligt öppnades sig trädet och jag ramlade i och kom tillbaka till vår värld.                                   
-Wow, häftigt. 
SLUT.
Av: Båt-Liv
Svandamskolan, 4a
Dela:

Skriv din fortsättning på Reef-äventyret!

Berättelsen om hur Jim och Jill hamnade på den mystiska ön The Reef är lika spännande som äventyren och människorna de möter på ön. Men berättelsen har bara börjat och den behöver nu en fortsättning. Hjälp oss skriva den, så kan du själv och dina klasskompisar få uppleva äventyren på plats. Vinsten i denna tävling är en resa för klassen (max 32 personer inkl målsmän/vuxna) till det karibiska piratäventyret på The Reef Hotel & Resort.

I vinsten ingår: Båtresa t/r Göteborg – Fredrikshamn utan bil, 1 natt i 4-bäddsrum inkl frukost samt entré till badet.

Boka