Av: Kapten pandan Engla
Nlv bergnäset, 6a

Visa början på historien

B-02-comboLångt, långt bortom horisonten ligger en gömd ö som heter The Reef. Det är en tropisk ö där dygnet bara har fyra timmar och det händer mycket märkliga saker. Det lömska revet som omger The Reef har lett till hundratals skeppsbrott och nästan ingen har lyckats att ta sig ända fram till ön på egen hand. Förutom syskonparet Jim och Jill. Under dammråttor och flyttkartonger hittade de en karta på gammelfasters vind och med den mystiska kartans hjälp lyckades de på något obeskrivligt sätt ta sig förbi det livsfarliga revet. Väl framme på ön hade de turen att träffa en vänlig tant som hette Elsa. Tant Elsa ville hjälpa syskonen och lät dom bo i en koja bakom

B-Solo-06-pirate Lobster Bobs strandbar på den östra sidan av ön. Men av någon anledning ville tant Elsa absolut inte att Jim och Jill skulle prata med Lobster Bob. Jim och Jill förstod inte varför, eftersom de tyckte att Lobster Bob verkade vara en trevlig prick. En natt när fullmånen lyste klart väcktes syskonen av röster precis utanför kojan där de låg och sov.
Jim och Jill låg knäpptysta och lyssnade på en hes röst som lät nästan som en viskning.
– Det är ju galet att tro att den gamla sagan är sann.
Du menar att piratkaptenen Bamboo Jack verkligen skulle gömt sin fantastiska skatt uppe i bergen och att det finns
B-Solo-03-elsa en karta som visar exakt var den ligger?
En kvinnas röst, som lät precis som Tant Elsa, svarade
– Du vet lika väl som jag att det är sant.
Här hittar man guldmynt var och varannan dag och om nätterna sjunger vinden fortfarande om Bamboo Jacks alla erövringar. Den hesa rösten lät inte helt övertygad.
– Det där var ju trehundra år sedan.
– Ja visst, fortsatte kvinnan, men på den här ön står tiden still. Och kartan är äkta, jag har själv sett den med egna ögon. Det var tyst en stund, sedan svarade den hesa rösten.
– Om det är som du säger kan vi inte låta dom behålla kartan. Det finns bara en sak att göra.
– Ja, svarade kvinnan, men vi får vänta till gryningen. Det är för mycket som rör sig i skuggorna på natten.
Jill och Jim låg stilla bredvid varandra och hörde hur de båda figurerna försvann bort på stranden. Efter en stund viskade Jill
– Skynda dig Jim. Nu måste vi …

Ledtråden


…...Springa härifrån, dom kan ta kartan ifrån oss och då kommer vi aldrig hitta den där skatten.
Jim och Jill tog sina saker och sprang fort men tyst därifrån, dom hittade en liten gammal boda ganska långt ifrån Lobster Bobs strandbar som dom sov i. På morgonen när dom vaknade tänkte dom börja med att kolla på kartan och se om det faktiskt är något speciellt med den. Dom såg verkligen bara det dom hade sett förut och när dom gick ut från lilla boden såg dom tre papegojor flygandets i himlen men dom flög fram och tillbaka runt Jim och Jill som om dom ville något men Jim och Jill valde att gå vidare istället för att bry sig om dom.

 När Jim och Jill hade gått en ganska lång bit såg dom en ovanligt konstig sten, den var i en form som man inte direkt kunde missa och en färg som var obeskrivligt fin. Det kan vara den finaste stenen dom sett så dom sprang fram till den och kollade runt den, kände på den och till och med luktade på den. Dom kom inte fram till något men dom visste att det var något speciellt med den som att dom hade sett den förut. Jim och Jill tog med den för den var inte så stor den var kring 20 cm och vägde inte så mycket. Jim och Jill gick en bit till och såg dom konstiga papegojorna flyga runt dom igen men nu stannade dom på marken och började prata i mun på varandra men dom sa samma sak men i olika takter. Det lät som att dom sa ”här är dom, här är dom!” sen så flög dom iväg mot husen där Lobster Bob och Tant Elsa bor. Jim och Jill blev oroliga att fåglarna skulle flyga till Lobster Bob och säga vart dom är så dom sprang så fort dom kunde bakom berget vid en liten liten båt som dom drog upp på land och tänkte sova där.

Natten gick och ingen av dom hade hört något, Jim och Jill sov inte så bra inatt men när dom gick upp på morgonen tänkte dom ta sina saker och fortsätta gå men då insåg dom att stenen var borta och det låg bara en liten lapp där stenen var. Jill läste lappen eftersom att Jim inte var jättebra på att läsa och det stod bara att vi inte fick leta efter skatten.

Jill fortsatte att läsa på lappen om och om igen för hon trodde det var mer text än bara det medans Jill gjorde det kollade Jim på kartan och såg att det var en sten nästan mitt i kartan som såg exakt ut som den stenen dom hittade. Jill och Jim trodde det var Lobster Bob och Tant Elsa som hade tagit stenen och lämnat lappen men sen insåg dom att det var någon annan för det var obehagligt konstiga spår i leran på marken.

Jill tänkte bara på den där lappen när dom fortsatte att gå.
Vad menar den där lappen, vadå ”alla kan inte hitta stenen” sa Jill och kollade på kartan.
Tänk om det var en ledtråd till skatten svarade Jim och försökte få ögonkontakt med Jill.
Ja självklart men vad för ledtråd och leder den till en ny ledtråd? Sa Jill och kollade ned i kartan igen.
Okej vi kan inte bara ge upp vi måste gå ner till Lobster Bob och Tant Elsa! Sa Jim med en lite orolig blick.

Jim och Jill gick ned där Lobster Bob och Tant Elsa bor och smög fram och kollade om dom var hemma och det var dom såklart Jim och Jill lyssnade på vad dom sa
Ska du fortsätta att leta efter stenen idag igen sa Tant Elsa medans hon hällde upp te.
Ja det måste vara jag som hittar den och inte dom där barnen sa Lobster Bob med en lite hes röst.
Jim och Jill tittade på varandra och sa
Nu vet vi att inte dom tog stenen iallafall sa Jim och kollade på Jill.
Ja men vem tog den då sa Jill och kollade i fönstret igen.

Dom bestämde sig att prata med Lobster Bob och Tant Elsa ändå men det ända dom tjatade om var den där kartan som vi kom hit med.
Så varför stack ni egentligen vi har ju letat efter er sa Tant Elsa.
Jaha men jag trodde ni letade efter den där stenen sa Jill tillbaka.
Va! Har ni rört stenen brast Lobster Bob ut.
Ja och nu är den borta sa Jim bestämt.
Okej så ni vet alltså om skatten sa Tant Elsa och satte handen på Jims axel.
Ja men vi vet inte något om den ändå sa Jim och puttade bort Tant Elsas hand.
Jag har hört att ni har en väldigt speciell karta med er sa Lobster Bob och såg på dom med en spänd blick.
Ja och ni kommer inte få den sa Jim och satte armarna i kors.
Nej men vad är så speciellt med den och varför vill ni ha den? frågade Jill.
Jag kan visa sa Lobster Bob
okej sa Jill och plockade upp kartan.

Lobster Bob visade stenen dom redan hade sett på kartan och sen tog han en lykta och lös bakom kartan så den visade en text man inte såg annars, det var som en gåta men ändå inte sa Lobster Bob. Texten var på ett annat språk som Lobster Bob och Tant Elsa inte kunde. 

Ingen av oss visste vad det stod men vi fick lov att sova hos dom under natten så vi kunde hjälpas åt att hitta skatten……...

Av: Kapten pandan Engla
Nlv bergnäset, 6a
Dela:

Skriv din fortsättning på Reef-äventyret!

Berättelsen om hur Jim och Jill hamnade på den mystiska ön The Reef är lika spännande som äventyren och människorna de möter på ön. Men berättelsen har bara börjat och den behöver nu en fortsättning. Hjälp oss skriva den, så kan du själv och dina klasskompisar få uppleva äventyren på plats. Vinsten i denna tävling är en resa för klassen (max 32 personer inkl målsmän/vuxna) till det karibiska piratäventyret på The Reef Hotel & Resort.

I vinsten ingår: Båtresa t/r Göteborg – Fredrikshamn utan bil, 1 natt i 4-bäddsrum inkl frukost samt entré till badet.

Boka