Historien om the reef

Jim vi måste gå innan gryningen annars kommer Elsa ta kartan från os. Jill klev sakta upp ur sängen med ett bultande hjärta. Dem letade upp kartan. Den var kvar där dem hade lämnat den inne i jackfickan vi måste gå innan gryningen annars tar dem oss. Dem gick och tittade om det var någon där men dem såg inte något. Jim och Jill blev lättnad men Jim trampa på en gren och dem hörde någon som sa Hallå med en arg och bestämd röst. Dem sprang så fort som möjligt med tunga steg. Dem hörde snabba ben bakom dem. Till slut försvann han och dem kunde fortsätta gående då och då vände de sig bakåt och titta om det var någon. Dem gick på en grusstig. Det var skog där bredvid. Ibland hör man ljud.  Dem gick sakta i en raka Riktningar från skogen.  

 Efter 20 timmars ser dem ser  en grotta där dem kan ta paus. Grottan har mycket skugga och är gjord av sten under ett berg som man inte kan se slutet på. Dem gick in i grottan. Den var det mycket längre än vad det såg ut utanför men Jim och Jill märkte inte det. Deras ögonlock var tunga och dem la sig ner och somna. När dem vakna var det väldigt kallt så dem fick gåshud och blåa läppar. Det var mörkt men inne i grottan kom ett ljus i en färg dem aldrig hade sett i ena stunden kändes det som den gjorde ljus i hela grottan och i nästa sekund dog ljuset och mörkret kom. Jim och Jill kunde inte bestämma över deras kropp så den drogs mot ljuset. När dem var nära bländades deras ögon och dem kunde känna något som stack i magen. Sen kom minnet tillbaka och dem sprang men såg sig inte för och sprang ut ur grottan och föll ner från ett berg och så hade dem så ont så dem inte kunde röra sig. Tillslut svima dem och allt blev svart. När dem vakna minns dem ingenting. När dem reste sig såg dem ett stup och resten var sten och vatten. Kanske vi borde hitta skatten innan Elsa hittar den. Äm Jim är inte du också hungrig. Ja men hur ska vi hitta mat. vi måste fisk sa Jill med en överraskande röst. Men vad väntar du på. vi gick och fiska med hungriga magar. Efter en stund fick Jim en fisk. Den var blå med orange ben. Vi åt den rå och den smakade piss. När vi tittade på kartan står det att vi skulle upp för berget. Jill sa Jim med en darrig röst. Om det är bara upp på berget så kanske Elsa redan har hittat den. Vi vänta inte en sekund innan vi börja springa. Vi susade fram i motvind. Vi glömde att bli trötta. Vi sprang i cirka femtio minuter innan vi blev törstiga. När vi skulle få vattnet hittade vi en smutsig damm men vi brydde inte om det utan vi drack det. Det var inte gott men det fick duga. Sen fortsatte vi våran bergsklättring upp för berget. När vi kommit en bit börja stenar rulla och Jim gick åt sidan och varna Jill men det var för sent och hon följde med stenen en bit innan stenen gick i tusentals bitar. Det tog inte lång tid för Jim att ta sig till Jill. Jill rörde inte på sig och hade svårt att andas men Jim visste att hon fanns där. Jim gick tillbaka till damen som såg likadan som förut. Jim tog gröna lena blad som hon blötte med vattnet sen små joggade hon tillbaka till Jill. Det kändes tungt att se Jills stora ärr som va på hela smalbenet. Det var illrött. Hon linda in hennes ben med bladet som blev rött direkt. Jill som inte titta upp såg inte det största värsta mörkaste förfärligaste stormen med minst 1 395 538 stycken tornados på cirka 105 mils avstånd. Jim såg också att vattnet höjdes snabbt och vinden började blåsa och det kom flera stycken tsunamier i varje sekund höjdes vattnet. Jim som inte kunde röra sig utan bara stirra kände att Jill börjat att kravla sig upp. Jim kom undan att styra och börja hjälpa Jill att komma upp. Hon putta Jill på rumpan med händerna. Till slut fick hon ont i handlederna och blev trött men vågade inte titta ner eller sluta putta men till slut titta hon ner och såg hur nära vattnet var och att en tsunami var på väg mot dem. Jim blunda och kände att hon föll minst en meter. När hon titta var det svart och hon trodde hon var död men sen kände hon Jill och förstod att hon var i säkerhet. Sen tändes en ficklampa och där stod hon de inte ville träffa med samma blåa jeans rosa tröja och en svart strumpa… Elsa. Jim ställde sig upp utan att kolla bort eller blinka utan hon dö stirrade på hon. Tills hon föll ihop grät men då hade Jill fått energi från sin rädsla. Hon gick med långsamma steg och fråga Elsa vart dem var och Elsa svara att dem var i en grotta. Men ni sa Elsa. Vad gör ni här. Jill ville inte säga att dem var ute efter skatten men Jim fick en ide och sa att dem sprang ifrån vattnet med en grinig röst. Vill ni ha te sa Elsa med en trevlig röst men Jill och Jim fatta att hon bara lurades för att få kartan. Dem sa hejdå och börja gå mot dörren men blev stoppad och nerdragen på marken. Det kändes som vi låg där i evigheter men egentligen var det en halv sekund. Sen reste Jim sig upp och titta sig omkring och såg att Elsa gapskratta. Jim börja backa tills hon kände ett handtag som hon drog i och det forsade in vatten och alla följde med Jim fick Jills hand och Jill tog emot den men tunneln delades sig i två och dem tappa varandra. Jim såg hur Jill åkte in i en metallrör med huvudet. När Jim titta åt andra hållet såg hon ett vattenfall utan slut. Hon blunda men kände inget fall och inget vatten så hon öppnade ögonen och så att hon flög framåt med osynligt vatten. Det pirra lite i magen. Tillslut stanna Jim och visste inte mer än att rädda Jill. Det var svårt att sig fram i motström men sakta sakta kom hon framåt. tillslut kom hon dit hon tappa hennes hand. Hon simma åt det hållet Jill fick stången och nu hände samma sak med Jim som hände med Jill. Hon åkte medvetslös med vattnet tills det delades där hon sprattla till mer kunde hon inte göra. Efter en stund såg hon Jill. Hon låg där vattnet tog slut. Jim tog Jill och gick några meter innan hon föll ihop. När Jim vakna var Jill redan på benen. Jim ställde sig upp och tog ett stort kliv till Jill. Jill mår du bra sa Jim med en lugn röst. Ja jag är ok men vi har inte haft sån tur. Men du har vel kartan sa Jill innan Jim fick fram något. Jim stoppa handen i fickan och kände bara ett hål så hon titta upp på Jills spända blick. Nej jag har inte den sa hon med låg röst. Å Nej jag tror jag vet vem som har den sa Jill. Eller så är den i vattnet och har gått isär sa Jim som inte fick upp humöret på någon. Dem stod stilla en stund och bara titta på marken. Precis när dom skulle hitta ut ur tegelstenen kom något i vattnet Jim tog några snabba steg mot saken som flöt närmare. Jim klev ut i vattnet och brydde sig inte om att hon blev blöt. Hon öppna ett kuvär och när hon fick se vad som fanns i skutta hon till. Jill kom snabbt och titta. En ny karta sa Jill. Nej sa Jim det är den gamla kartan bara att den gick inte isär av vattnet utan det blev rent. Konstigt sa Jill. Mm sa Jim och tog in brevet i kuvertet. Dem titta på kartan å det var en labyrint och i labyrinten skulle man ta höger vänster höger vänster 118 gånger. Dem börja gå mot labyrinten. När dem kom fram såg höga väggar gjorda av sandsten. om man knacka på dom hörde man eko från alla håll. När dem hade kommit en bit såg dem ett skelett men dem gick inte dit utan dem fortsatte för att inte tappa bort var dem var någonstans. När dem hade gått höger vänster höger vänster såg dem en dörr stor som ett trevåningshus. Dem pröva att öppna den men den var för tung så Jill sa att dem kunde leta efter en knapp men istället hitta Jim en gul spak med en sten plopp högst upp på. Jim drog i spaken och hela dörren öppnades. Vi gick igenom och utanför var det mörkt men vi tog en fackla från labyrinten som gjorde det ljust. Dem börja gå mot kartans ritning. Men kom inte långt innan marken började skaka. När dem titta bakom sig såg dem att dörren slagit i för hårt så det blev en stor spricka. Dem sprang bort för att inte det skulle rasa på dem. När dem kommit en bit så trilla labyrinten och marken skaka o Jim trilla men kom snabbt på fötter och va som en svans på Jill. Dem sprang tills marken sluttat att skaka. När dem stanna hade dom glömt att följa kartan. Efter en stund började det ljusna och grodor kom lite många grodor Jim och Jill följde efter dem. Dem gick i samma riktning som kartan. Tillslut såg dem en Grottan som har mycket skugga och är gjord av sten under ett berg som man inte kan se slutet på. Dem gick in i grottan. Grottan kändes lite bekant. längre in in i grottan såg dem ett ljus. Dem gick närmare och kände att det biska och knep men om man titta riktigt nära såg man en 1 000 000 grodor så dem fortsatte in och på kartan var dem skatten å när dem titta upp såg dem en blå mellanstor kista. Dem gick närmare och försökte öppna. Dem fick upp den men när dem öppnade fanns inget. Precis när dem skulle gå såg dem en nyckel. Med hopp sprang dem tillbaka stängde och öppna. I kistan var det något som gick runt något med vit med horn. Bredvid hitta dem ett litet brev. Detta är en gåva med öns hjärta. Jim tog upp den. Det likna en enhörning. Dem gick ut med den och släpper den fri.