Av: Carlotta
Forsnässkolan, 5A

Visa början på historien

B-02-comboLångt, långt bortom horisonten ligger en gömd ö som heter The Reef. Det är en tropisk ö där dygnet bara har fyra timmar och det händer mycket märkliga saker. Det lömska revet som omger The Reef har lett till hundratals skeppsbrott och nästan ingen har lyckats att ta sig ända fram till ön på egen hand. Förutom syskonparet Jim och Jill. Under dammråttor och flyttkartonger hittade de en karta på gammelfasters vind och med den mystiska kartans hjälp lyckades de på något obeskrivligt sätt ta sig förbi det livsfarliga revet. Väl framme på ön hade de turen att träffa en vänlig tant som hette Elsa. Tant Elsa ville hjälpa syskonen och lät dom bo i en koja bakom

B-Solo-06-pirate Lobster Bobs strandbar på den östra sidan av ön. Men av någon anledning ville tant Elsa absolut inte att Jim och Jill skulle prata med Lobster Bob. Jim och Jill förstod inte varför, eftersom de tyckte att Lobster Bob verkade vara en trevlig prick. En natt när fullmånen lyste klart väcktes syskonen av röster precis utanför kojan där de låg och sov.
Jim och Jill låg knäpptysta och lyssnade på en hes röst som lät nästan som en viskning.
– Det är ju galet att tro att den gamla sagan är sann.
Du menar att piratkaptenen Bamboo Jack verkligen skulle gömt sin fantastiska skatt uppe i bergen och att det finns
B-Solo-03-elsa en karta som visar exakt var den ligger?
En kvinnas röst, som lät precis som Tant Elsa, svarade
– Du vet lika väl som jag att det är sant.
Här hittar man guldmynt var och varannan dag och om nätterna sjunger vinden fortfarande om Bamboo Jacks alla erövringar. Den hesa rösten lät inte helt övertygad.
– Det där var ju trehundra år sedan.
– Ja visst, fortsatte kvinnan, men på den här ön står tiden still. Och kartan är äkta, jag har själv sett den med egna ögon. Det var tyst en stund, sedan svarade den hesa rösten.
– Om det är som du säger kan vi inte låta dom behålla kartan. Det finns bara en sak att göra.
– Ja, svarade kvinnan, men vi får vänta till gryningen. Det är för mycket som rör sig i skuggorna på natten.
Jill och Jim låg stilla bredvid varandra och hörde hur de båda figurerna försvann bort på stranden. Efter en stund viskade Jill
– Skynda dig Jim. Nu måste vi …

Nu måste vi hitta skatten! 

-Nej Jill. Hörde du inte vad de sa? Att vi inte fick behålla kartan! Jim så rädd ut, men Jill såg bestämt ut. Hon tog fram kartan och med hjälp av månskenen kunde hon läsa kartan. Först nu såg hon och Jim att det var en hög berg på kartan. Nästan i mitten av ö. Men de såg också att det var omgiven av något grönt,svart. 

-Vad är det där? frågade Jim sin storasyster. Jill rykte på axlarna. 

-Inte vet jag. Men kom bara! Du älskar ju äventyr eller hur? Det här blir ditt livs bästa äventyr! Jag lovar! sa hon. Jill vet hur hon kan övertyga sin bror.

-Okej då… svarade Jim tvekande. Han var inte helt med på grejen men iallafall lite så att han skulle kunna följa med. Jill pekade igen på det konstiga runt bergen. 

-Det kanske bara är skog ändå, sa hon. Jim nickade.

-Kanske… svarade han. Jill log ett falskt leende och stoppade ner kartan i ryggsäcken.




Det var mörkt och läskigt på stranden. Stora vågor spolade på stranden. Jill och Jim försökte vara så tyst som möjligt men det behövdes inte. Vågorna var för högt. Jim hörde inte vad Jill sa till honom. Jills röst gick under vågornas sång. Plötsligt stoppade Jill att springa längst havet. Hon pekade åt Jim att följa henne. Mitt emot palmskogen… 




-Är du säkert att vi ska gå igenom det här? Finns det inget annat sätt? frågade Jim rädd. Jill svarade inte. Hon själv visste inte om de gjorde rätt. Palmskogen var mörkt.

-SPRING! skrek Jill plötsligt. Hon hade hört två röster. Konstiga, skumma röster. 

-Höööörde duuuu? sa den ena rösten.

-Aaaaa! svarade den andra. Jill och Jim sprang men Jim råkade ramla i lera. Jill försökte få upp honom men det var försent. De två röster stog framför de. 

-BEDA!!! Kom! Nyyyyyyliiiingaaaaaar! skrek andra rösten. Det var en liten papegoja. Han hade en piratmössa. Den andra en röd mössa. Jim såg ut som om han hade lust att gråta. 

-Veeem är niii dåååå? frågade pirat papegojan. Plötsligt flög en tredje papegoja till de. Det måste vara Beda, tänkte Jill.

-Sluta Clint! skrek hon åt pirat papegojan. Den med röda mössan blev tyst.

-Vadå då? undrade Clint irriterande. 

-Ser du inte att de är rädd? Du också Asta! Du var också med! Jim kramade Jills Hand. -Jaha, vart var ni på väg då? undrade Beta efter att hon skrek massa konstiga ord. Jill och Jim visste inte ens att det fanns så konstiga ord. Jill började berätta allt. Beta och hennes syskon lyssnade noga.

-Så ni ska till höga bergen? frågade Clint och flinade. Jill fattade inte vad det var som var så konstigt att de skulle dit,till skatten.

-Dit kommer ni aaaaaaaaldriiiiiiiiig levande! flinade Asta. Beta kollade på marken som om det skulle vara något där.

-Ni förstår, för länge sedan fanns det en pirat med namnet Bamboo Jack. Han dog för över 300 år sedan MEN det sägs att man fortfarande kan stöta på honom här på Ön. När natten är som mörkast och…

-SLUTA CLINT! Det är bara en saga. Ni måste inte tro på sånt barn. Men jag tycker inte heller att det är en bra idé att gå dit nu på natten… sa Asta. Hon hade någonting rädd i rösten. 

-Varför? undrade Jill. Hon själv var nog den modigaste flickan på 10 år. 

-Snart kommer en storm upp. Och då kan det vara att Baaaaaammmmboooooo Jaaaaaaack…

-NU SLUTAR DU GENAST! DET ÄR BARA EN SAGA!!! OM NI TVÅ, CLINT OCH ASTA, INTE GENAST SLUTAR SÅ… Beda var fly förbannad på sina två syskon. Clint och Asta blev tyst på sekunden. 

-Men jag är inte rädd och vi kommer klara det! Jag lovar! Jill hoppades på att Papegojorna skulle gå med på det.

-Ni får göra precis vad ni vill men det kan bli farligt! Jag kan bara ger er en ledtråd: Följ vägen! Men ni får inte skylla på oss om ni kommer i fara! Med det flög Beda och sina syskon iväg. 

-Okej! Kom igen Jim! Nu letar vi efter skatten! sa Jill och Jim nickade. Jill tog fram kartan. 

-Jag tror att vi är i mitten av det dära gröna och svarta alltså palmskogen, sa Jim.

-Du verkar ha rätt Jim! Och kommer du ihåg vad Papegojorna har sagt? Aa, att vi ska följa vägen! Så väntar vi på? Kom! Jill tog Jims hand  och båda gick. De följde vägen och snart kom de till vägens slut. 

-Vart ska vi… ville Jim fråga men Jill såg redan något nytt.

-JIM! Kolla! Där! Hon pekade framåt på… 

-DET STORA BERGET! skrek Jim.

-Ja! svarade Jill! Men plötsligt kom en storm upp. Kartan nästan flög iväg.

-Vavad händer? frågade Jim sin storasyster. Jill visste inte. Men hon hade en aning… 

-SPRING JIM!!! skrek hon! Syskonparet sprang. Jill såg en grotta precis i mitten av berget. Hon tog Jims hand och sprang in i grottan. Inne var det mörkt och stormen kunde inte vara så starkt där. I mörkret försökte de hitta in. Vilken tur var det att Jim hade med sig sin ficklampa. Det var mycket enklare att hitta in då.

-Vad hände? undrade Jim.

-Jag vet inte… Det var nog stormen papegojorna hade varnat oss om! svarade Jill. Men Jim trodde något helt annat.

-Men tror inte du att det kunde ha varit Piraten? Han där Bamboo Jack? Jill kollade på Jim med en “Nej, absolut inte” blick. De fortsatte in i berget. Det var iskallt. Plötsligt slutade Jill gå.

-Hör du Jim? frågade hon hennes lillebror. Nu slutade också han gå och lyssnade.

-Vadå? undrade han. Då hörde också han det. Fotsteg framför de. Någon gick med tunga steg emot de.

-Lys hit! viskade Jill till Jim. Han lyste rakt in i…

-BAMBOO JACK!!! skrek båda! En gammal gubbe stod precis framför de. Han hade långt, brunt skägg och gamla, slitna kläder. Vid hans stora bälte hängde ett tvättäkta sabel. Bamboo Jack hade en grön gammal mössa som luktade havssalt. Han såg väldigt gammal ut.

-Var inte rädd för mej! sa han med en tung och gammal röst. Men de båda var rädda! Väldigt rädd.

-Ä-är du B-bamboo Jack? viskade Jill. Hon har aldrig ha varit så rädd. Han skulle ju har levt för 300 år sedan! Men varför står han där då?? Bamboo Jack nickade. Han satte sig på en sten. 

-När jag har levt så var jag sjörövare. Jag har fått ihop ganska mycket guld, silver och diamanter! Genom tiden har jag blivit gammal och jag visste att min tid snart skulle vara över! Så jag gömde allt som jag ägde i en stor kista. Jag sa till mina män att de skulle segla till en ö där jag vill leva resten av mitt liv. Så de lyssnade och åkte hit. Jag gömde allting här i grottan och lovade att jag skulle vakta skatten i hela mitt liv tills någon skulle komma och hämta den. Bara då kan jag äntligen ha lite ro. Och ni mina små vänner har lyckats! Ni har hittad en skatt som ingen kunde ha hittad! Med de orden gick Bamboo Jack. Men efter ungefär en minut kom han tillbaka med en stor tung skattkista.

-Varsågod! Det är erat! Tack igen för allt! sa han och så försvann han in i grottan. Jill och Jim kollade förvånad. De hade inte trott att han skulle vara snäll. 

-Ska-ska vi öppna? frågade Jim. Han var jätte nyfiken. 

-Det är väl klart! svarade Jill. Tillsammans öppnade de och all guld och silver strålade emot de. Det var nu snart morgon och de tog med sig skatten till den oroliga Tant Elsa. Hon blev glad för att inget hade hänt de och att de har hittad skatten. 




Men ett litet del av skatten är fortfarande kvar…

Av: Carlotta
Forsnässkolan, 5A
Dela:

Skriv din fortsättning på Reef-äventyret!

Berättelsen om hur Jim och Jill hamnade på den mystiska ön The Reef är lika spännande som äventyren och människorna de möter på ön. Men berättelsen har bara börjat och den behöver nu en fortsättning. Hjälp oss skriva den, så kan du själv och dina klasskompisar få uppleva äventyren på plats. Vinsten i denna tävling är en resa för klassen (max 32 personer inkl målsmän/vuxna) till det karibiska piratäventyret på The Reef Hotel & Resort.

I vinsten ingår: Båtresa t/r Göteborg – Fredrikshamn utan bil, 1 natt i 4-bäddsrum inkl frukost samt entré till badet.

Boka