Av: Kapten Babbino
Thorén Framtid , åk 4

Visa början på historien

B-02-comboLångt, långt bortom horisonten ligger en gömd ö som heter The Reef. Det är en tropisk ö där dygnet bara har fyra timmar och det händer mycket märkliga saker. Det lömska revet som omger The Reef har lett till hundratals skeppsbrott och nästan ingen har lyckats att ta sig ända fram till ön på egen hand. Förutom syskonparet Jim och Jill. Under dammråttor och flyttkartonger hittade de en karta på gammelfasters vind och med den mystiska kartans hjälp lyckades de på något obeskrivligt sätt ta sig förbi det livsfarliga revet. Väl framme på ön hade de turen att träffa en vänlig tant som hette Elsa. Tant Elsa ville hjälpa syskonen och lät dom bo i en koja bakom

B-Solo-06-pirate Lobster Bobs strandbar på den östra sidan av ön. Men av någon anledning ville tant Elsa absolut inte att Jim och Jill skulle prata med Lobster Bob. Jim och Jill förstod inte varför, eftersom de tyckte att Lobster Bob verkade vara en trevlig prick. En natt när fullmånen lyste klart väcktes syskonen av röster precis utanför kojan där de låg och sov.
Jim och Jill låg knäpptysta och lyssnade på en hes röst som lät nästan som en viskning.
– Det är ju galet att tro att den gamla sagan är sann.
Du menar att piratkaptenen Bamboo Jack verkligen skulle gömt sin fantastiska skatt uppe i bergen och att det finns
B-Solo-03-elsa en karta som visar exakt var den ligger?
En kvinnas röst, som lät precis som Tant Elsa, svarade
– Du vet lika väl som jag att det är sant.
Här hittar man guldmynt var och varannan dag och om nätterna sjunger vinden fortfarande om Bamboo Jacks alla erövringar. Den hesa rösten lät inte helt övertygad.
– Det där var ju trehundra år sedan.
– Ja visst, fortsatte kvinnan, men på den här ön står tiden still. Och kartan är äkta, jag har själv sett den med egna ögon. Det var tyst en stund, sedan svarade den hesa rösten.
– Om det är som du säger kan vi inte låta dom behålla kartan. Det finns bara en sak att göra.
– Ja, svarade kvinnan, men vi får vänta till gryningen. Det är för mycket som rör sig i skuggorna på natten.
Jill och Jim låg stilla bredvid varandra och hörde hur de båda figurerna försvann bort på stranden. Efter en stund viskade Jill
– Skynda dig Jim. Nu måste vi …

-Skynda dig Jim! Nu måste vi dra härifrån innan dem tar oss.

Jim och Jill sprang ut ur den lilla kojan. När dem kom ner till stranden såg dem en liten roddbåt.

-Kom Jim! Vi tar båten!

Dem hjälptes åt att vända på båten och skjuva ner den från strandkanten.

-Men det finns ju inga åror! Sa Jim.

Dem sprang upp för den lilla backen, in i kojan och letade efter åror.

-Det finns inga här! sa Jill.

-Jim Jill? Det var tant Elsas röst.

-Lägg dig i sängen och låtsas sov! Viskade Jill till Jim.

När tant Elsa kom in i den lilla kojan så sa hon tyst för sig själv:

-Åh va bra ni sover!  

När Elsa hade gått klev Jim och Jill försiktigt upp ur sängarna och sprang tyst vidare.

Men, vilka var det?

-Titta! sa Jim och pekade på tre papegojor. Den ena hade en pirathatt, den andra hade en röd scarf och den tredje hade ett rött hårband knutet runt huvudet.

-Krak, krak! lät dem.

-Vilka är ni? sa en utav papegojorna.

-Jag heter Jim och det här är min storasyster Jill. Sa Jim till dem tre papegojorna.

-Krak, krak! Okej

-Vilka är ni? Undrade Jill och kisade mot dem mystiska papegojorna.

-Vi är, trumvirvel tack! Sa den med en pirathatt. Dem andra två började slå sina vingar mot trädgrenen. 

-CLINT & CO! ropade han ut!

-Detta är Asta, Beda och jag, Clint!  sa Clint och pekade på Asta och Beda.

-Vi letar efter åror, vet ni vart det finns? sa Jill och pekade mot båten nere  vid stranden.

-Åror? Krak, krak! Jag vet vart det finns åror. Krak Krak! sa Asta.

-Vart då? sa Jim.

-Lobster Bob. Krak Krak! sa Asta igen.

Jill och Jim förstod direkt. Lobster Bobs bar såklart!  

Dem sprang fort men försiktigt till Lobster Bob’s bar. Papegojorna följde med dem.




-Titta! sa Jim och pekade mot Lobster Bobs bar.

Det stod 2 åror precis vid den svarta diskbänken.

-Kom vi går in! sa Jill och drog med sig Jim.  

-Akta! Krak krak! sa Beda. Hon stirrade mot Lobster Bob.

Alla drog efter andan. Lobster Bob låg på golvet med kinden mot det hårda stengolvet.

Årorna stod bakom Lobster Bob.

Jim började gå mot årorna. Men precis när han skulle ta tag i dem så snubblade han på en sladd till en lampa.

-Shhhyyy! sa Jill. Men lobster Bob verkade inte vakna av det höga ljudet.

Jim tog årorna och bankade mot bänken med dem. Men Lobster bob hörde ingenting.

-Jag tror inte att han sover. sa Jill.

-Inte jag heller. sa Jim och böjde sig ner mot honom.

-Men vad gör han då? Krak krak! sa Asta.

-Han är ju DÖD dummer! sa Clint.

-Nej han är inte död, han har bara svimmat. sa Jill och tittade argt på Clint.

Jill gick också och satte sig på golvet bredvid Jim.

-Vi måste hämta hjälp! sa Jill och reste sig snabbt upp.

-Men vem ska hjälpa oss, inte tant Elsa iallafall. sa Jim.

Jill tittade ut från barens dörr.

-Jag tror hon är den enda som kan hjälpa oss. sa Jill.

-Men.. Tänk om det var tant Elsa som gjorde så Bob svimmade. sa Jim argt till Jill.

Men Jill lyssnade inte. Hon var redan framme vid ytterdörren.

-Kom då! sa hon.




När dem var tillbaka hos tant Elsa var hon inte där!

-Hallå! ropade Jill.

-Hon verkar inte vara hemma. sa Jim.

-Undra varför? sa Jill

-Hon kanske är ute och plockar svamp. sa Jill lite oroligt.

-Vi får komma tillbaka imorgon. sa hon medans Jim höll på att öppna dörren.

-Den är öppen! sa Jim.

-Va? Kom vi går in! sa Jill.




När dem kom in i huset tittade dem runt. Det var ett väldigt fint hus, men gammalt.

-Kom vi går upp på vinden. sa Jill.

När dem hade kommit upp så hoppade Clint fram och skrek: 

-AAAAAAAA! sen la han sig ner på golvet och skrattade så han kiknade.

-Vad du skräms! sa Jill.

uppe på vinden låg det en massa gamla saker. Bilder på havet och, vem var det där?

-Jim? Vem är det? sa Jill och pekade på en man bredvid tant Elsa.

-Det där är väl tant Elsa för några år sedan och det där ser ut som en pirat! sa Jim.

-Men…

Mer han inte Jill säga för då kom någon och drog en säck över Jills och Jims huvuden. Sekunden efter vaknade Jill och Jim upp i en gammal stuga mitt i ingenstans! 

-Hallå? ropade Jill.

-Är det någon här? fortsatte Jim.

-Hallå? lät det från ett rum lite längre bort i stugan.

-Kom Jill! Jag hör något det låter som tant Elsa! sa Jim.




Dem sprang dit ljudet kom ifrån.

-Tant Elsa! utbrast Jim och Jill.

Tant Elsa satt fastbunden på en stol.

-Hej, hörni! sa tant Elsa.

-Men vad gör du här? undrade Jill.

-Det är en lång historia, men ni borde gå tillbaka till ert rum innan han kommer. sa hon.

-Innan vem ko… började Jim men han blev avbruten av en lång och stor man med pirathatt och en lång röd kappa.

-Vad gör ni här? fräste han åt Jim och Jill.

-Han… viskade tant Elsa till dem.

-V-vi v-ville b-bara t-titta t-till -t-tant Elsa. sa Jill med darrande röst.

-Varför då? Hon har det så bra här… Hehehe.. sa mannen och skrattade ondskefullt.

Jim och Jill gick tillbaka till deras rum.

När det blev kväll så Jim: 

-Vad gör vi här? Varför har han tagit oss hit?

-Jag vet inte Jim. sa Jill.

*dunk-dunk*

-Vad var det? sa Jill.

*dunk-dunk-d-dunk*

-Jag vet inte?

*krasch*    




-Kraaaak!

Det var Clint & Co!

-Hej! Behöver ni hjälp? Krak-krak!




-Clint! Vi är här för Bamboo Jack har kidnappat oss! sa Jim.

-Vi är här för att rädda er! Krak-krak! sa Beda.




*Knak-Knak* 

-Han kommer! sa Jill tyst.

-Vem? undrade Asta.

-Bamboo Jack! svarade Jim.

Det knakade i långa, gamla trappen ner till källaren där dom satt fast.

-Jag har kniven med mig! hörde dem Bamboo Jack skrika.

-Kom! viskade Clint till Jill och Jim.

Dem följde efter och dem till en tunnel och kröp in. Tunneln ledde ut ur huset och Jim och Jill var räddade.

-Men vi glömde ju tant Elsa! sa Jill. 

-Vi måste gå tillbaka och hämta henne! sa Jim.

Dem kröp in genom tunneln igen och smög in till tant Elsa. 

-Kniv! sa Jill.

-Kniv? Jag har inget kniv. sa Jim.

-Men åååh! sa Jill.

Sen kom Jill på den bästa ideén. 

-Ge mig den vassaste stenen du har Jim! sa Jill.

-Okej! han rotade i sin ficka och drog fram en påse med massa stenar han hade samlat på.

Går det bra tant Elsa? frågade Jill.

-Ja! Tack så mycket  Jill sa hon.

Jim gav henne det vassaste stenen han kunde hitta i sin lilla påse.

Jill skar upp repet som var fastbundna med tant Elsas händer.
-Kom nu sticker vi! sa Jill.

Dem sprang ut genom tunneln och vidare till Lobster Bobs bar och hjälpte honom.

-Här! Nu får ni försöka hitta skatten! sa tant Elsa lite senare.

Jim och Jill log, tog kartan ur hennes händer och sprang iväg. 

SLUT!    

    

Av: Kapten Babbino
Thorén Framtid , åk 4
Dela:

Skriv din fortsättning på Reef-äventyret!

Berättelsen om hur Jim och Jill hamnade på den mystiska ön The Reef är lika spännande som äventyren och människorna de möter på ön. Men berättelsen har bara börjat och den behöver nu en fortsättning. Hjälp oss skriva den, så kan du själv och dina klasskompisar få uppleva äventyren på plats. Vinsten i denna tävling är en resa för klassen (max 32 personer inkl målsmän/vuxna) till det karibiska piratäventyret på The Reef Hotel & Resort.

I vinsten ingår: Båtresa t/r Göteborg – Fredrikshamn utan bil, 1 natt i 4-bäddsrum inkl frukost samt entré till badet.

Boka