Av: Pirat Papaya
Bruksskolan Höganäs, klass 5A
Dela:

Visa början på historien

B-02-comboLångt, långt bortom horisonten ligger en gömd ö som heter The Reef. Det är en tropisk ö där dygnet bara har fyra timmar och det händer mycket märkliga saker. Det lömska revet som omger The Reef har lett till hundratals skeppsbrott och nästan ingen har lyckats att ta sig ända fram till ön på egen hand. Förutom syskonparet Jim och Jill. Under dammråttor och flyttkartonger hittade de en karta på gammelfasters vind och med den mystiska kartans hjälp lyckades de på något obeskrivligt sätt ta sig förbi det livsfarliga revet. Väl framme på ön hade de turen att träffa en vänlig tant som hette Elsa. Tant Elsa ville hjälpa syskonen och lät dom bo i en koja bakom

B-Solo-06-pirate Lobster Bobs strandbar på den östra sidan av ön. Men av någon anledning ville tant Elsa absolut inte att Jim och Jill skulle prata med Lobster Bob. Jim och Jill förstod inte varför, eftersom de tyckte att Lobster Bob verkade vara en trevlig prick. En natt när fullmånen lyste klart väcktes syskonen av röster precis utanför kojan där de låg och sov.
Jim och Jill låg knäpptysta och lyssnade på en hes röst som lät nästan som en viskning.
– Det är ju galet att tro att den gamla sagan är sann.
Du menar att piratkaptenen Bamboo Jack verkligen skulle gömt sin fantastiska skatt uppe i bergen och att det finns
B-Solo-03-elsa en karta som visar exakt var den ligger?
En kvinnas röst, som lät precis som Tant Elsa, svarade
– Du vet lika väl som jag att det är sant.
Här hittar man guldmynt var och varannan dag och om nätterna sjunger vinden fortfarande om Bamboo Jacks alla erövringar. Den hesa rösten lät inte helt övertygad.
– Det där var ju trehundra år sedan.
– Ja visst, fortsatte kvinnan, men på den här ön står tiden still. Och kartan är äkta, jag har själv sett den med egna ögon. Det var tyst en stund, sedan svarade den hesa rösten.
– Om det är som du säger kan vi inte låta dom behålla kartan. Det finns bara en sak att göra.
– Ja, svarade kvinnan, men vi får vänta till gryningen. Det är för mycket som rör sig i skuggorna på natten.
Jill och Jim låg stilla bredvid varandra och hörde hur de båda figurerna försvann bort på stranden. Efter en stund viskade Jill
– Skynda dig Jim. Nu måste vi …

åd rta kartan och våra grejer och sticka fort som fasen, viskade hon tyst i Jims öra.
- Inte nu jag vill sova, sa Jim gäspande och vände sig om för att fortsätta sova.
Jill suckade högt.
- Du är en sån himla latmask, visste du det? Jag däremot är inte det till skillnad från vissa, sa Jill och tittade kaxigt på Jim. 
-Jag är inte lat jag bara, bara, jag vill sova som alla andra normala människor gör, sa Jim surt, dessutom så tjuvlyssnar man inte på andra, speciellt inte vuxna människor!
- Jag kommer låtsas som om jag inte hörde det där, sa Jill, ska vi sticka eller inte?
- Inte. 
-Vadå nej, ska vi ligga här som om ingenting har hänt eller vad hade du täkt dig?
- Ja, något sånt.
-Jag sticker även om du inte följer med, jag kan inte kräva av en liten snorunge som du att följa med, dessutom så är du klumpig.
- Klumpig? Kallar du mig klumpig, i så fall så måste du vara en, en, en blind elefant som har stora problem med att gå, sa Jim surt. Kan vi inte vänta tills Tant Elsa går på den där tant träffen imorgon? Den skulle vara i typ 2 timmar så vi har gått om tid på oss att sticka.
- Låt mig sova nu annars så kommer jag inte orka att sticka imorron. 
Jill suckade och himlade med ögonen.
Morgonen därpå så vaknade Jill vid gryningen, packade allt de behövde och väckte Jim. De sa inte något innan de kom en bra bit från huset så att de var säkra på att ingen hörde de. 
- Ta fram kartan nu jag vill se var skatten är, sa Jim otåligt och började öppna den stora bruna väskan som Jill hade på ryggen. 
- Lugna dig den ligger i det lilla ytterfacket, sa Jill och tog av sig väskan, DÄR, på det röda krysset på berget. Och det borde ligga... däråt.
- Va? Nej, nej, nej, det ligger ju helt klart ditåt, sa Jim och pekade på kartan. 
- Ja förlåt.
De började gå längs stranden medans den rosa himlen blev mer och mer blå. De hade inte hunnit gå mer än 200 meter innan Jim kände en kall, grov hand på sin axel. Jim blev helt kall. Den kalla krassliga rösten sa:
- Nämen vem har vi här då?

Av: Pirat Papaya
Bruksskolan Höganäs, klass 5A
Dela:

Skriv din fortsättning på Reef-äventyret!

Berättelsen om hur Jim och Jill hamnade på den mystiska ön The Reef är lika spännande som äventyren och människorna de möter på ön. Men berättelsen har bara börjat och den behöver nu en fortsättning. Hjälp oss skriva den, så kan du själv och dina klasskompisar få uppleva äventyren på plats. Vinsten i denna tävling är en resa för klassen (max 32 personer inkl målsmän/vuxna) till det karibiska piratäventyret på The Reef Hotel & Resort.

I vinsten ingår: Båtresa t/r Göteborg – Fredrikshamn utan bil, 1 natt i 4-bäddsrum inkl frukost samt entré till badet.

Boka